Minihästarna fotobombade oss med urgullighet.
Dag 130
2500 m simning
10.3 km löpning
Mulet och lite småruggigt imorse, men strax före 8.30 var jag i alla fall i vattnet. behöver inte längre simma bröstsim för att komma igång. Gör pinan kort genom att sätta ner ansiktet i vattnet och crawla iväg. Efter några längder känns det okej behagligt temperaturmässigt. Tänker att det är bra för kroppen att det är lite kyligt, att det är bra för återhämtningen. Vet inte varför, men den tanken gör att det känns helt okej. Det här var mitt sista längre simpass innan loppet, från och med nästa vecka bir de kortare. Nästa vecka är återhämtningsvecka, sen kommer sista uppbyggnadsperioden innan topp. Simningen har jag fortfarande svårast för, så jag är glad att den passens peak är över, det är kvar några långpass löpning och cykling, men det kan jag nog driva mig igenom. Med simningen är det så extremt tydligt om jag hamnar det minsta i ofas med vattnet eller rytmen, eller stressar upp mig av någon anledning. De andra disciplinerna är lite mer flexibla, och där finns större handlingsutrymme, man sjunker till exempel inte om man skulle slå av farten för mycket...
Fick sällskap på löpningen. Mina ben blev så glada över det att de inte gnällde det minsta. Jag tyckte de var lite stela, sådär fulla som jag kommer ihåg att jag upplevde dem för månader(?) sen. Men de sprang på, och vi tog oss runt. Efter passet blev jag masserad av en fåtölj! En av de bättre massageupplevelser jag haft banne mig, från fötterna upp till huvudet, samtidigt. Otroligt skönt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar