Pass 1: 55 min cykling. Dagsplanen ändrades fram och tillbaka ett tag pga av en kortfilmsinspelning. Jag hann ställa in mig på att jag skulle kunna göra veckans långpass, sen fick jag ändra till 90 minuterspasset, och när jag fick slutligt besked om vad som gällde hann jag med 55 min. Tänkte att det är bättre att jag gör nånting, än inte alls, och det var bra. Har väldigt lätt att känna att jag tar för stor plats med mina pass och med projekt jag hoppar på, och då vill jag helst bara strunta i att göra och ägna tiden åt barnen istället. Men jag tänker att det måste vara positivt att jag gör mitt bästa för att se till att jag mår bra, gör saker jag vill göra, för min egen skull, så att jag kan vara så bra som möjligt med dem. Jag vill lära dem att kämpa mot mål som de vill nå, att fortsätta fast det är jobbigt, att det är en vinst i sig att ta steg efter steg efter steg.
Efter cyklingen kunde jag känna av framsidan lår litegrann, annars känns kroppen fin.
Pass 2: 40 min simning. Inspelningen blev klar innan Eriksdalsbadet stängde, så jag hann med mina 40! Fick fint sällskap också av en kompis, det gjorde alltihop så mycket mer värt. Kändes som att jag fick extra kraft till och med. De sista vändorna fick jag en känsla i kroppen som jag hade när jag simtränade som barn. Fart och kraft. Jag kunde hitta ett lugn i kroppen även när jag tog i mer, det gick lika bra att andas som i lugnare takt.
Mina värsta dagar är över för i år. Jag är beredd när de kommer igen.
106 dagar kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar