5 dagar kvar, cykling med övergång till löpning

Dag 161

40 min cykling med övergång till 10 min löpning

Hade en bokad servicetid för cykeln idag så jag fick göra mitt pass innan jobbet, typ innan jag vaknat. Tyckte jag var torr i ögonen när jag for ut och tänkte att jag nog var verkligt trött. Satte på mig mina glasögon när jag kom hem och såg ingenting! Då först märkte jag att jag hade somnat med linserna i... Såg i alla fall hur vackert det var ute, och luften kändes så frisk och lätt. Var lite trött i benen efter Body Balance-passet igår kväll, vilket förvånade mig. Det har förvånat mig ännu mer att allteftersom dagen gått har jag fått en mer och mer jävulusisk träningsvärk av densamma!! Jag verkar då i alla fall ha ansträngt mig under passet, det är klart...

Vet inte om jag slagit av nervositetskänslorna, stängt ner, eller vad det är som händer. Tankarna far fram och tillbaka och olika trådar börjas på men kommer inte till avslut. Har tvättat, men inte börjat packa. Jag behöver vara förberedd på det mesta känns det som. Väderprognosen skiftar från ena dagen till den andra från sol till regn till...? Samtidigt som jag åker börjar två av barnen skolan, och hår ska färgas, kläder vara rena. Någon ska följas med och jag hoppas få klar cykeln redan imorgon. Tänker ofta att jag ska packa ner mina havregryn. Det är tydligen något som är mycket viktigt att tänka på, och jag har köpt nya vitaminer, och resorb som jag ska försöka dricka morgon och kväll. Jag är livrädd för att jag ska få kramp igen, och jag tänker samtidigt på att jag behöver fylla på olja, kylarvätska och spolarvätska i bilen. Städa ur den. Diska upp innan jag åker. Jag fick ett tips om att ta det lugnt under cyklingen och spara krafter till en bra löpning och att hålla mitt matschema. Note to self: ta reda på vad ett matschema kan vara. När jag sprang Stockholm marathon såg jag till att äta något varje gång det bjöds, "man vet aldrig när man får äta nästa gång". Det funkade väldigt bra. Kändes som att jag hade jämt med energi och fick inga direkta dippar. Ska gå igenom bansträckorna grundligt när jag kommer till Kalmar, kan inte riktigt ta in all info än.

Jag är rädd för att jag ska få veta att träningen jag lagt ner inte räcker till, att min kropp kanske inte håller, att någonting händer som jag inte kan hantera, att jag faller ur. Jag känner mig också glad inuti, att jag tycker att det ska bli så roligt. De två känslorna är det som balanserar mig just nu.